Jaha
Vinterkräket jagade ifatt mig till slut.. Blev totalt däckad natten till lördag och är inte fullt återställd än. Och eftersom undertecknad rör sig i restaurangbranschen, är det mycket strikta och hårda tillfriskningsregler! Självklart! Men vad fasen, vill jobba och inte ligga här och räkna plankorna i taket! Understundom tar jag mig dock ner till köksregionerna på svaga ben, ellet sitter vid kakelugnen och hämtar kraft.
Man ska aldrig slå sig för bröstet och säga "jag brukar klara mig, så det är ingen fara..." Men då stod Vinterkräket bakom hörnet och ropade: Ha! Henne ska jag ha! Och så blev det som det blev! Ett samtal till 1177 bekräftade att kräket är ett sällsynt elakt monster, så även om man definitivt inte gillar läget, är det acceptans som gäller. Suck! En diet på te, skorpor, frukt och vatten är säkert bra men jag längtar våldsamt efter ordentlig mat! En positiv grej kanske är att inget sött alls, vare sig praliner eller goda bakvark har passerat min strupe sen i fredags...Bra och bra, för kroppen kanske men inte för själen!
Denna dag singlar snöflingor ner från den blygrå himlen. Vinden är ostlig och för med sig doften av vintrigt hav. Längtan till havet sliter i själen, jag stod still och drog ner doften och det krispiga syret i lungorna och bara njöt. Vid havet får själen ro. Sommar, höst, vår och vinter spelar ingen roll. Men vintriga havsvindar är underbara.
Jag gick ut på svaga ben för att fylla på med frön och nötter till "mina" pippifåglar som befolkar trädgården. Är det ett ålderstecken, tro? Att mata och titta på hur glada de bevingade vännerna blir? Asch då! Jag har gillat det sen barnsben så speciellt åldersrelaterat är det inte, det stryker vi!
Man ska aldrig slå sig för bröstet och säga "jag brukar klara mig, så det är ingen fara..." Men då stod Vinterkräket bakom hörnet och ropade: Ha! Henne ska jag ha! Och så blev det som det blev! Ett samtal till 1177 bekräftade att kräket är ett sällsynt elakt monster, så även om man definitivt inte gillar läget, är det acceptans som gäller. Suck! En diet på te, skorpor, frukt och vatten är säkert bra men jag längtar våldsamt efter ordentlig mat! En positiv grej kanske är att inget sött alls, vare sig praliner eller goda bakvark har passerat min strupe sen i fredags...Bra och bra, för kroppen kanske men inte för själen!
Denna dag singlar snöflingor ner från den blygrå himlen. Vinden är ostlig och för med sig doften av vintrigt hav. Längtan till havet sliter i själen, jag stod still och drog ner doften och det krispiga syret i lungorna och bara njöt. Vid havet får själen ro. Sommar, höst, vår och vinter spelar ingen roll. Men vintriga havsvindar är underbara.
Jag gick ut på svaga ben för att fylla på med frön och nötter till "mina" pippifåglar som befolkar trädgården. Är det ett ålderstecken, tro? Att mata och titta på hur glada de bevingade vännerna blir? Asch då! Jag har gillat det sen barnsben så speciellt åldersrelaterat är det inte, det stryker vi!
Kaffet börjar smaka utsökt igen, även om magen först blir förvånad och sen knorrar i högan sky. Det blir bara små sippar åt gången, men man känner att livsandarna väcks igen! Och tänk att en enkel rostad brödskiva med smör och ost, kan förvandlas till en fantastisk gourmetupplevelse när man varit på ofrivillig svältkur i några dagar!
Med hopp om en fin vinterdag till alla, drar jag mig tillbaka till sovgemaket igen! Den här gången tillsammans med mina killar Stephen Fry, Alan Davies, Hugh Laurie, Bill Bailey och några till, det ni! Ipad är en fantastisk uppfinning, jag ligger och kurerar mig med missarna runt mig och BBC:s bästa program någonsin: Quite Interesting! Rekommenderas varmt och du får veta saker om saker du trodde du visste, men som inte alls var som du trodde..
Quite Interesting!
