OS!
Jaha. Då har ytterligare ett OS passerat! Och vilket OS sen, hela 15 medaljer blev det till de svenska atleterna! Bästa någonsin och vilken underhållning de bjöd på!
Jag har gråtit, skrattat, skrikit, hoppat i soffan, härjat, ryat, klappat händerna, hurrat och svurit och fräsit...Kort sagt, allt man som fullständig vintersportfanatiker har register på!
Man kan ha synpunkter på Ryssland som land och i synnerhet de galna lagar som landet har. Det skrev jag förut om och tycker samma sak nu. Men sen att blanda ihop idrott och politik har jag aldrig förstått mig på! Det är synd om de atleter, superatleter eller de som egentligen är glada amatörer och kanske har tränat i fyra år, att inte få lite av världens uppmärksamhet dessa två veckor spelen pågår.
Visst du förresten att en Olympiad är de fyra år som sträcker sig mellan spelen? Får man lära sig om man är intresserad av antikens historia!
Hur blev jag då sån vintersportfreak? Jag kan bara fortsätta att hävda att det är pappa, farfar och morfars fel! De var sanna sportdårar och jag som liten tulta hängde alltid med när de lyssnade på sport på radio. Jag är så gammal, förstår ni att TVn knappt var uppfunnen...Nja, riktigt så illa är det väl inte. Men min pappa köpte vår första TV i början av 60-talet och sportsändningarna var ju betydligt mer begränsade än dagens utbud. Jag minns dock att männen i min omgivning jublade över att en "farbror" Gert Fredriksson tagit guld i kanot vid OS i Rom 1960. Farbror Gert var visst fyllda 26...
Sen har jag hängt med OS i alla år och främst då vinterdito, som är toppen i mina ögon. Men att överlåta det till Viasat och TV3 måste vara ett riktigt dåligt beslut, men money talks som jag skrev i ett tidigare blogginlägg. Dessa ständiga reklampauser höll på att gå mig på nerverna. Programledare som knappast höll måttet och bara hade fokus inställt på HOCKEYN!!! Som lill-Jihde (ursäkta att jag härmar honom) sa; Och Tje Kjonor haj gått till finaaal! Hujjaaa! Javisst ja, det blev visst två nya medajjer i dag...
Så hockeyfinalen som inte varit var viktigare än två medaljer...Ingen kommentar i övrigt.
Nej ojojoj, vad jag saknade Vinterstudiogänget! De är proffsiga som få, personliga och mycket underhållande! Karolina Klüft var lika intressant som att sitta och se målarfärg torka! Korkade frågor och allt med en monoton, släpande röst. Vad elak jag känner mig! Men jag vill att sportreportrar ska vara roliga, trevliga och pålästa. Ola Wenström och tjejen Frida var bra, det ska jag inte ta ifrån dem.
När Charlotte Kalla spurtade på sista sträckan i stafetten STOD jag i soffan, dotra STOD i fåtöljen och vi skrek och hejade och var absolut dödstysta sista femtio metrarna, men när hon korsade mållinjen visste jublet inga gränser! Sen fick vi leta efter kissarna som stack all världens väg när vi gastade så taket nästan lyfte!
Tog välbehövlig semester, OS semester och har suttit fastklistrad i soffhörnet hela sista veckan. Och en sak är säker, nu har jag tittat på TV för flera år framöver känns det som. Är definitivt ingen TV människa. Och sen när allt är över, infinner sig den stora TOMHETEN...Ska jag vänta fyra år på nästa vinter-OS? Och det gör jag ju, den som väntar på något gott, väntar alldeles för länge eller vad det heter...
Tack alla kära atleter för en fantastisk upplevelse! Och till sist, de riktiga hjältarna var de så kallade blåbär som kom ner för backen, ur spåret eller något annat flera minuter efter den så kallade eliten! De levde verkligen upp till Olympens motto: Det gäller inte att vinna, utan att kämpa väl!
Roligaste namnet hade den donnan från Ukraina som vann Freestyle:
Alla Tsuper och hon vann på sin fantastiska Full-Full-Full...
Jag har nog väldigt dålig humor
Jag har gråtit, skrattat, skrikit, hoppat i soffan, härjat, ryat, klappat händerna, hurrat och svurit och fräsit...Kort sagt, allt man som fullständig vintersportfanatiker har register på!
Man kan ha synpunkter på Ryssland som land och i synnerhet de galna lagar som landet har. Det skrev jag förut om och tycker samma sak nu. Men sen att blanda ihop idrott och politik har jag aldrig förstått mig på! Det är synd om de atleter, superatleter eller de som egentligen är glada amatörer och kanske har tränat i fyra år, att inte få lite av världens uppmärksamhet dessa två veckor spelen pågår.
Visst du förresten att en Olympiad är de fyra år som sträcker sig mellan spelen? Får man lära sig om man är intresserad av antikens historia!
Hur blev jag då sån vintersportfreak? Jag kan bara fortsätta att hävda att det är pappa, farfar och morfars fel! De var sanna sportdårar och jag som liten tulta hängde alltid med när de lyssnade på sport på radio. Jag är så gammal, förstår ni att TVn knappt var uppfunnen...Nja, riktigt så illa är det väl inte. Men min pappa köpte vår första TV i början av 60-talet och sportsändningarna var ju betydligt mer begränsade än dagens utbud. Jag minns dock att männen i min omgivning jublade över att en "farbror" Gert Fredriksson tagit guld i kanot vid OS i Rom 1960. Farbror Gert var visst fyllda 26...
Sen har jag hängt med OS i alla år och främst då vinterdito, som är toppen i mina ögon. Men att överlåta det till Viasat och TV3 måste vara ett riktigt dåligt beslut, men money talks som jag skrev i ett tidigare blogginlägg. Dessa ständiga reklampauser höll på att gå mig på nerverna. Programledare som knappast höll måttet och bara hade fokus inställt på HOCKEYN!!! Som lill-Jihde (ursäkta att jag härmar honom) sa; Och Tje Kjonor haj gått till finaaal! Hujjaaa! Javisst ja, det blev visst två nya medajjer i dag...
Så hockeyfinalen som inte varit var viktigare än två medaljer...Ingen kommentar i övrigt.
Nej ojojoj, vad jag saknade Vinterstudiogänget! De är proffsiga som få, personliga och mycket underhållande! Karolina Klüft var lika intressant som att sitta och se målarfärg torka! Korkade frågor och allt med en monoton, släpande röst. Vad elak jag känner mig! Men jag vill att sportreportrar ska vara roliga, trevliga och pålästa. Ola Wenström och tjejen Frida var bra, det ska jag inte ta ifrån dem.
När Charlotte Kalla spurtade på sista sträckan i stafetten STOD jag i soffan, dotra STOD i fåtöljen och vi skrek och hejade och var absolut dödstysta sista femtio metrarna, men när hon korsade mållinjen visste jublet inga gränser! Sen fick vi leta efter kissarna som stack all världens väg när vi gastade så taket nästan lyfte!
Tog välbehövlig semester, OS semester och har suttit fastklistrad i soffhörnet hela sista veckan. Och en sak är säker, nu har jag tittat på TV för flera år framöver känns det som. Är definitivt ingen TV människa. Och sen när allt är över, infinner sig den stora TOMHETEN...Ska jag vänta fyra år på nästa vinter-OS? Och det gör jag ju, den som väntar på något gott, väntar alldeles för länge eller vad det heter...
Tack alla kära atleter för en fantastisk upplevelse! Och till sist, de riktiga hjältarna var de så kallade blåbär som kom ner för backen, ur spåret eller något annat flera minuter efter den så kallade eliten! De levde verkligen upp till Olympens motto: Det gäller inte att vinna, utan att kämpa väl!
Roligaste namnet hade den donnan från Ukraina som vann Freestyle:
Alla Tsuper och hon vann på sin fantastiska Full-Full-Full...
Jag har nog väldigt dålig humor
