thorslynn.blogg.se

Livet! Med allt vad det innebär...

Funderingar, Halloween och allmänt svammel

Publicerad 2013-10-26 17:44:00 i Allmänt,

Dagarna rullar på. Jag tyckte att jag var och badade i förrgår och så helt plötsligt har det snöat, de flesta löven har trillat av träden och det är mörkt nästan hela dygnet. Tidens flykt skrämmer mig ibland. Man ska leva i nuet, men jag har så lätt att yrsla iväg i tanken för mycket istället för att njuta av stunden som är.

Nästa helg är det Alla Helgons Afton och Dag här i Sverige. Och i USA har man Halloween, som alltid infaller 31 oktober. Men eftersom Sverige ska knövla med allt, följer det givetvis närmaste helg och inte mitt i veckan (Konstigt att Jul kan infalla mitt i veckan? Med tanke på att det arbetande folket blir ledigt mitt i söcken och det är ju aldrig bra...)

I den här trängre familjekretsen firas bägge högtiderna så här i höstmörkret. Dock lärde jag mina barn skillnaden mellan vår Alla Helgon och Halloween redan i späd ålder. Först var vi till minneslunden där vi tände ljus över de släktingar som gått vidare, sen en stund i kyrkan som alltid avslutades med kaffe och kakor i församlingshemmet. Och sen gick vi hem och halloweenade för fullt. Jag tror det uppskattades, då vi än idag gör samma sak och lymlarna är vuxna sen flera år tillbaka.

Pumpor skäres ut och ställs på trappan. Diverse skrämmande attiraljer sättes upp i huset. Svarta ljus tänds, familjen spökar ut sig å det grymmaste och sen äter vi och har trevligt! Det är alltid trevligt med lite fest i höstmörkret! Dåligt med högtider den här årstiden. Då gäller det att ta tillfället i akt!

Någon mer film eller serie efter Twin Peaks har det inte blivit. Jag gjorde mina tappra försök, men den skruvade serien skalade av en bit av hjärnbarken, känns det som. Så jag måste lugna ner hjärncellerna och låta Twin Peaks försvinna någonstanns i det undermetvetna...En sak är säker, jag tänker aldrig mer titta på den serien! Men jag tragglade mig igenom och det är jag "stolt" över!

I övrigt är det full fart. Fast jag har tagit semester kommande vecka...Det är ju hela 11 veckor sen sommarsemestern tog slut, så det är dags att bara lata sig igen...Knappast! Jag ska måla om min säng, byta gardiner, tvätta fönster, storstäda, baka, laga mat, promenera, förhoppningsvis cykla och så vidare...

Om jag känner mig själv rätt blir det inte hälften gjort. Knappt det. Färg till sängen köpte jag för ett år sen och det har inte blivit gjort än. Kanske bakar jag lite kakor, matbröd och slänger mig på cykeln om vädret tillåter. Möjligtvis sista cykelturen för säsongen?! Jag är ingen vintercyklist! Vis av skadan med alltför många vurpor och blåmärken, har jag insett att cykeln passar bäst i förrådet då!

Och så är visst sommartiden över för den här gången i natt! Varför krångla med klockorna på det här viset? Låt det vara så kallad sommartid året runt istället! Klockorna ställs bakåt en timma, det vet jag. En gyllene regel som min kloka pappa säger: När sommaren är framför dig, ställ fram klockan! När sommaren är bakom dig, ställ tillbaka klockan!

Men sommaren lever i allra högsta grad i mitt sinne! Jag är och badar varje dag, cyklar på Öland, vandrar längst havet och....

Öland! Jag kommer direkt! Även om jag inte kan bada, kan jag höra och känna höststormen vina över land och hav, se löven virvla runt ön och njuta av tystnaden och stillheten...

Jag reser i morgon!

(Om det vore så väl)

Nej se det snöade!

Publicerad 2013-10-18 10:53:16 i Allmänt,

Sent igår kväll började det att snöa...Yngste gosen kom inrusandes överlycklig och berättade att äntligen! Vi är lite galna i vår familj, älskar allt ingen annan gör vädermässigt! Jo fler är det väl som älskar snö, kanske inte så här års!

Det förklarar också den sjufalt vidriga värk jag haft i kroppen. Lika pigg som jag varit under sommarhalvåret, lika uråldrig har jag känt mig senaste veckan. Dels på grund av den jobbiga förkylningen och sen ledvärken som slog till utan förvarning. Från att ha hoppat ur paulunen som en yster vårhare, har jag sakta segat mig upp och suttit på sängkanten och funderat på hur jag ska ta mig ner för trapporna...Det brukar bli bättre allt eftersom vädret stabiliseras, det är de våldsamma väderkasten som är värst i början.

Många förfasade sig över årets första snöfall, men jag blev bara lycklig! Satt och tittade ut och såg flingorna virvla ystert i gatlampans sken. Då dyker en känsla upp i bröstet som man hade när man var liten och inte visste om någonting hopplöst. När livet var evigt och största bekymret att man behövde gå in när det mörknade ute.

Samma känsla får jag när jag vandrar i skogen om hösten. Doften av mossa, löv och någonting ogripbart. En känsla, en doft som för med sig löften om en bätte värld. Hav, skog och mark. Jag har känt den doften tydligast på Öland och i Danmark. Ända sen jag var liten har den doften slitit i mitt hjärta. Jag vet inte vad det är, men den är underbar, sorglig och full av vemod och längtan.

Oj det blev kanske lite högtravande! Men så känner jag och när doften kommer, blundar jag och vänder ansiktet mot vinden och låter mig omfamnas av den och bara njuter.

Den här snön försvinner snart, det är bara en puff av det som komma skall, hoppas jag. Vintern som gick var fantastisk! Många hatar snö, som sagt. Men jag kommer dragandes med alternativet: Är det bättre att det är mörkt, dystert och blött istället för att snön gör tillvaron ljusare, torrare och vackrare? Så resonerar en sann vinterfreak!

På tal om vinter, har jag funderingar på att anmäla mig till TjejVasan...Vätterncyklingen gav mersmak och det vore trevligt att hasa runt i skidspåret. Nu är det ju bara det att jag minns inte när jag åkte skidor sist! Skidor har jag, kollade i förrådet och förresten bör de nog bytas ut. De är från Anno Dazumal och kan bli intressant i Antikrundan!

Och bara för att jag vill åka det loppet, blir det nog ingen snö här i krokarna i år. Lite träning vore kanske inga fel. Bra grundkondition har jag på grund av mitt hejdlösa cyklande. Men att cykla och åka skidor är två helt olika saker....Den som lever får se! Tar dock saken under allvarligt övervägande, som politiker uttrycker det när de inte vet vad de ska säga!

Men nu randas helgen och det är bara att hoppa på den och göra någonting bra av den. Önskar monsterförkylningen ville ge sig på riktigt och inte ligga och skvalpa i bakvattnet och göra varje morgon till en plåga!

Nog gnällt för idag! Önskar alla en trevlig, solig och härlig helg!

Nu ska jag försöka ta mig ut, ytterdörren har nämligen gått i baklås...

Twin Peaks...

Publicerad 2013-10-16 16:47:00 i Allmänt,

Hösten gjorde fullt intrång med en gång. Borta var barfotavandrandet och badningen i ett enda svep. Moder Natur färgade om träden med en gång, kyliga vindar drog in och det var dags att lägga sommarkläderna inklusive de kära sandalerna i träda. Lika sorgligt varje gång, men var lite lättare på grund av den underbara sommar vi haft.

Då kommer förkylningarna smygande som ett oönskat brev på posten. Och mina leder knyts ihop, blir stela, jag rör mig som en zombie och är gisten i varje sena, knota och led. När det är riktigt kallt eller riktigt varmt ute, mår jag som en Prinsessa. Inte ont i någon led, kan röra mig obehindrat! Ja, till och med sova på magen. Trots det älskar jag, som sagt hösten.

Och då blev man ju naturligtvis däckad i ledvärken from hell, samtidigt som en härlig höstförkylning flyttade in i min lekamen. Jobba var det inte tal om, hade full sjå att förflytta mig från paulunen till köksregionerna via lilla gemaket, för att få mitt efterlängtade morgonkaffe. Det tar tid, i dessa dagar kan jag säga. Och när man sen älskar sitt jobb, blir det också jobbigt

För att pigga upp sig, kan man låna en av lymlarnas iPad och titta på film eller TV-serier. Jag äger nämligen ingen TV, sen en ung man lämnat oss för vidare äventyr i Skåne och av naturliga skäl tog sin TV med sig. Då finns det en iPad med Netflix som man kan roa sig med i horisontalläge.

Och vaddå roa sig? Jag beslöt mig för att titta på Twin Peaks. Ha riktigt marathon och bara "intensivtitta och njuta"...Njuta?! Knappast. Jag hade glömt hur fullständigt skruvad serien är. Första säsongen går väl bra, om man bortser från att man blir ganska så frustrerad över folk som pratar med vedträd, dansande dvärgar som pratar baklänges, jättar som uppenbarar sig i drömmar och ställer gåtor...Spännande och annorlunda story, onekligen. Och ett lysande skådespeleri!

Sen började jag med säsong 2...Efter några avsnitt insåg jag varför jag aldrig orkat se klart på serien. Dock har jag sett på sista avsnittet, för att se hur den stackars Laura Palmer blev mördad (en passus, så bra som den tjejen spelade fattar jag inte att hon blev Stor Stjärna efter Twin Peaks)Mördad av sin far som i sin tur var besatt av en demon som hette Bob och försvann i månens bleka sken, förklädd till en uggla...
 
 Några fick väl andra roller och blev lite kända. Min favorit är inte någon av huvudkaraktärerna utan den cyniske, bittra och iskalla patolog som FBI skickar till Twin Peaks. Samt rollen som FBI-chef som är halvt döv och skriker när han pratar, hahaha! Egentligen inte ens roligt, men hans karaktär är så lysande och den görs av regissören, David Lynch själv!

Nu har jag plågat mig igenom de flesta avsnitten, men har 5 kvar och då har mördaren erkänt, samt även tagit sitt liv...Då undrar man, vad gör folk de återstående avsnitten?! Och då återstår den stora frågan, orkar jag titta klart den här gången? Vad blir det för skruvade saker nästa gång, och nästa?

Så något vidare uppiggad blev man ju inte! Tvärtom, det lutar mot att jag går ut och ylar mot fullmånen i ren frustration.

Men musiken och introt, måste vara bland de vackraste i TV-historien! Enkelt, mjukt och oerhör vackert. Till och med yngste gossen som har MVG i filmkunskap och inte blir särskilt imponerad av någonting, höll faktiskt med sin mamma! Lade huvudet på sned, lyssnade och log och sa: Det är faktiskt riktigt bra! Bättre betyg kan det väl knappast bli!

Nåja, jag har gett mig sjutton på att jag ska klara av Twin Peaks, alla avsnitten. Det var bara illa valt att välja den när man inte är på topp, vare sig fysiskt eller psykiskt. Och envis som jag är, kör jag vidare!

Sen får det bli något riktigt roligt istället! Som Black Books, en oerhört rolig komedi om en liten bokhandel i London, där ägaren är minst sagt udda! Rekommenderas varmt!

Vi ses bland bokhyllorna!

Å så blev det riktig Höst

Publicerad 2013-10-09 18:46:46 i Allmänt,

Jaha och så blev det höst, alldeles på riktigt! Jag brukar ha svårt att släppa sommaren. Brukar försöka hålla kvar den i svansen så länge det går, men i år blev det liksom enklare just på grund av att sommaren varit oerhört underbar! Vilka dagar! Jag minns inte att jag badat så mycket sen barnen var små! Härligt! Och alla cykelturer, Öland, utflykter, kaffe i bersån, vin i bersån och alla andra trevligheter som jag inte kan skriva utan att börja gråta...

Men nu är hösten här! Och vilken färgprakt i naturen! Har det någonsin varit så färggrant? Eller har ögonen blivit känsligare för färger? Jag älskar hösten! Nu är hösten som allra vackrast med träden som är kaskader av guld, ockra och purpur. Jag kan bara stanna och stirra upp i lövverken och fascineras av hur naturen kan skapa en sån färgprakt!

När löven trillat återstår bara kala, svarta grenar som strävar mot himlen. Och jag njuter då med...Att höra ett höstregn prassla utanför, se hur det ryker i lyktskenet och dimman som lägger sig som sjok över nejden. Många tycker det låter helt galet, men jag älskar det! Däremot har jag svårt för våren, den tid då alla blir så hispigt glada och sprittande, utom jag för jag blir ledsen, nedstämd och oerhört deprimerad. Men det tar vi till våren, nu njuter vi av den färgsprakande hösten istället.

Jag tog mig en cykeltur igår i skymningen. Färgerna är magiska ute och jag tror jag stannade var femtionde meter för att njuta av naturen och ta lite bilder samtidigt. Än hoppas jag på att kunna cykla länge än. Men när jag ställer in cykeln för säsongen, ska det bli mycket intressant att räkna ihop hur långt jag cyklat i år!

För tre år sedan ramlade jag omkull i skogen och bröt av ett strålben i foten, om någon minns det?! Det var då jag i smärtdimman trodde doktorn hette Led Zeppelin, hahaha! ´Med det ville jag säga att när jag satt med foten i högläge och tyckte oerhört synd om mig själv, beslutade jag mig för att göra någonting åt min arbetssituation. Det var dags att kasta loss och segla mot nya möjligheter.

Den seglatsen har idag, tre år senare gett mig posten som kallskänksansvarig på Restaurang Storseglet! Herrens vägar äro outgrundliga! Mersmak, undrar någon? Jag har i princip samma underbara arbetskamrater, står exakt vid samma bänk och jobbar och hur det hänger ihop tar vi en annan gång! Men livet är fullt av möjligheter, när det gäller det vågade jag och sådde. Och så hoppas jag få njuta av skörden!

Nu seglar jag och cyklar vidare mot nya mål! Glad Höst till alla!

Nu är den stolta vår utsprungen,
den vår de svaga kalla höst.

Någon som minns Prädd?

Publicerad 2013-10-01 17:28:05 i Allmänt,

 


MAT
Helt plötsligt har det blivit modernt med RIKTIG mat igen! Jag prenumererade på en välkänd mattidning i många år, men slutade för några år sedan då matlagningen mer blev av experimentkaraktär och korslagda ärter och minimala portioner inte riktigt blev min grej! Men jag har kvar tidningarna som är cirka 20 år gamla och recepten är bra! Vad som slår mig är dock att i alla recept så avslutas det med slutklämmen: Använd gärna lätt-produkter! Förfärligt! Lättprodukter är rena vansinne och triggar igång hungerskänslorna samt att det för det mesta är kemiskt! Hu!

Alla ska/skulle ha Lätta på smörgåsen, ett rent kemiskt medel med smörsmak..Förfärligt! Men den trenden gick jag inte på! Tack och lov för det! Mina barn är uppfödda på röd mjölk, riktigt smör och grädde i maten. Jag inbillar mig att det är mycket därför de är ovanligt friska och näppeligen överviktiga.


Den här grafen visar väl med all önskvärd tydlighet vilket som är mest hälsosamt!
Dåtidens miljökämpe hette Björn Gillberg och var våldsamt emot den nya tidens kemiska hemskheter som skulle kallas för människoföda! Vem minns inte Prädd (bara ordet får man rysningar av) ett rysligt kritvitt pulver som var gräddersättning...Gräddersättning? Vad kostade inte det att framställa denna kemiska ersättning istället för att använda riktig grädde? Detta förfärliga Prädd, försvann ganska snart från hyllorna den dagen Gillberg medverkade i ett konsumentprogram i tv. Han valde att tvätta två vita skjortor, den ena i Prädd och den andra i låt oss säga Via. Vilken som blev vitast? Den som var tvättad i Prädd naturligtvis! Så vad det innehöll vill vi inte veta!

Vidare med smakförstärkare av olika slag, färgämnen som är cancerframkallande och just dessa ersättningar för naturliga smaker. Vanillin är en sån sak. Vanillin är rötskadad gran, som mals till ett fint pulver och sen dränks med vaniljessens...Jag använder VANILJsocker när jag bakar.
För mig är valet enkelt, naturliga råvaror och inget fusk! Du mår bättre om du använder naturliga råvaror. Man blev ju TJOCK av grädde och smör, det är dock sockret som är den största boven!
Man kan äta allting, dock inte alltid!
 
Ät och njut och må gott <3

Om

Min profilbild

Thorslynn/Marie

Kock, trebarnsmamma, fyra kissemissars matte, operaälskare, champagne- och pralinfreak, cykelentusiast, resefantast, livsnjutare och Ölands självutnämnde ambassadör och mer därtill. Välkommen in i min kåserivärld! Hopps Du finner den trevlig och värd att lägga lite tid på

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela