Vemodig morgon
När jag är ute på mina cykelturer, värmer solen men i skuggiga partier blir det höstkänsla. Luften börjar bli klarare med kyliga mornar som följd. Det kommer doftstråk virvlande som minner om hösten. Dill? Mossa? Lavendel? Ogripbara men så välbekanta.
Tranorna har samlats nere på ängarna för att äta upp sig inför sin långa färd söderut. Jag hör deras hesa skri varje morgon. Förra sommaren såg jag och dotra ett fantastiskt sceneri, 100-tals tranor som cirklade runt på himlen och väntade på termiken. De virvlade upp, upp och rätt som det var, hade de försvunnit.
Jag ville jag vore en fågel som flög mot sydligare nejder. Förändringens kalla vind har börjat blåsa hårdare och snart är det inte sig likt, det liv jag hade. Förändringar är inte alltid av ondo, men kan vara svårt att greppa när allt sker för snabbt.
Snart tändas alla fyrarna längs med höstens långa kust. Låt oss ta tillvara på den sommar som fortfarande hänger kvar därute än. Önska ytterligare ljusblå dagar som seglar förbi.
