Grattis Grattis!
Med anledning av Kronprinsessans födelsedag igår, firades det i den trängre familjekretsen med Prinsesstårta!
Efter att i många år varit republikan hit och dit, kapitulerade jag fullständigt för några år sen och blev hängiven rojalist! Vad hände? Ja säg det! Jag var oerhört intresserad av kungligheter under min uppväxt och kan mycket om de kungliga smyckena, slotten, släktträdet och giftermål.
Jag visste allt om Prinsar, Prinsessor och deras bröllop! Slukade allt jag kom över, kanske ett sätt att fly bort från vardagen och själv låtsas vara Prinsessa.
I takt med tiden, tyckte jag att det var onödigt med Kungligheter. De kostade bara pengar och gjorde ingen nytta alls, tyckte jag. Ack vad jag hade fel! Eftersom min mamma prenumererat på Svensk Damtidning i alla år, höll jag mig alltid ajour med vad som hände (dock ska tilläggas att jag under min reaktionära tid läste den i smyg, dock med lika stor förtjusning med det vågade man inte andas om). Och programmet Bernadotternas Liv där man fick följa deras vardag, hur de jobbar och för vilka. Då fick jag upp ögonen (igen) för vilket fantastiskt jobb de gör! Vilken fin reklam för Sverige och vad utländska dignitärer beundrar vårt kungahus!
Det är klart att vi ska behålla dem! Vad är alternativet? President? Vem? Jag vågar inte tänka på de stollar vi har till politiker som skulle kandidera till den posten! Och vad kostar inte presidentvalskampanjer? Naturligtvis kostar Kungahuset pengar, men slotten finns redan, de vackra smyckena likaså. Jag betalar gärna den lilla mariginella del av helheten som tillfaller kungahuset!
På sikt blir det betydligt billigare än "presidenteri" och så är det fint och roligt att titta på.
Jag beundrar dem för de är offentliga hela tiden! När Drottningen i en intervju sa en gång att hennes innerliga önskan var att en kväll, krypa upp i TV-soffan och inte göra någonting alls. Men de flesta kvällar är vikta för representation i någon form!
Jag gillar dem! I mina ögon gör de ett fantastiskt jobb för Sverige! Finare publicitet kan vi väl inte få, inte i dessa dagar när Sveriges rykte utomlands är höljt i förundran och hela riksdagen framstår som Forum För Fårskallar.
Jag är stolt över vårt Kungahus och kommer inte att hoppa på republikanska delen något mer, nej nu är jag rojalist! Uti fingerspetsarna :)
Efter att i många år varit republikan hit och dit, kapitulerade jag fullständigt för några år sen och blev hängiven rojalist! Vad hände? Ja säg det! Jag var oerhört intresserad av kungligheter under min uppväxt och kan mycket om de kungliga smyckena, slotten, släktträdet och giftermål.
Jag visste allt om Prinsar, Prinsessor och deras bröllop! Slukade allt jag kom över, kanske ett sätt att fly bort från vardagen och själv låtsas vara Prinsessa.
I takt med tiden, tyckte jag att det var onödigt med Kungligheter. De kostade bara pengar och gjorde ingen nytta alls, tyckte jag. Ack vad jag hade fel! Eftersom min mamma prenumererat på Svensk Damtidning i alla år, höll jag mig alltid ajour med vad som hände (dock ska tilläggas att jag under min reaktionära tid läste den i smyg, dock med lika stor förtjusning med det vågade man inte andas om). Och programmet Bernadotternas Liv där man fick följa deras vardag, hur de jobbar och för vilka. Då fick jag upp ögonen (igen) för vilket fantastiskt jobb de gör! Vilken fin reklam för Sverige och vad utländska dignitärer beundrar vårt kungahus!
Det är klart att vi ska behålla dem! Vad är alternativet? President? Vem? Jag vågar inte tänka på de stollar vi har till politiker som skulle kandidera till den posten! Och vad kostar inte presidentvalskampanjer? Naturligtvis kostar Kungahuset pengar, men slotten finns redan, de vackra smyckena likaså. Jag betalar gärna den lilla mariginella del av helheten som tillfaller kungahuset!
På sikt blir det betydligt billigare än "presidenteri" och så är det fint och roligt att titta på.
Jag beundrar dem för de är offentliga hela tiden! När Drottningen i en intervju sa en gång att hennes innerliga önskan var att en kväll, krypa upp i TV-soffan och inte göra någonting alls. Men de flesta kvällar är vikta för representation i någon form!
Jag gillar dem! I mina ögon gör de ett fantastiskt jobb för Sverige! Finare publicitet kan vi väl inte få, inte i dessa dagar när Sveriges rykte utomlands är höljt i förundran och hela riksdagen framstår som Forum För Fårskallar.
Jag är stolt över vårt Kungahus och kommer inte att hoppa på republikanska delen något mer, nej nu är jag rojalist! Uti fingerspetsarna :)
