thorslynn.blogg.se

Dagen som gick började med dimma över nejden, skog och ängar, hagar och åar. Sen lättade den och fram kom en ljuvlig Indiansommardag med lite kylig luft, värmande solstrålar och azurblå himmel.

Då åkte badskorna på igen, här ska det knallas barfota och nästan barfota så länge det går!

Efter att ha städat jordkällaren, miljöat och varit allmänt duktig var det dags för dagens cykeltrip som blev 3.75 mil! Inte illa, jag var mycket nöjd efteråt.

Vad har då bilden med cykling att göra? Knappast att jag kommer upp i den hastigheten på mina irrfärder och i synnerhet inte med den cykel jag har.. Nej, jag filosoferade lite över bilkörning i allmänhet och fortkörning i synnerhet under min tur idag.

Vi ställer oss följande fråga: Vad betyder skylten?

A. Max 70 personer får vistas på vägen
B. Ingen över 70 år göre sig besvär här!
C. Detta är LÄGSTA tillåtna hastighet

För det kan väl inte vara så att det är HÖGSTA tillåtna hastighet? Det har jag aldrig märkt. Jag tillhör de konservativa, trångsynta och den enfaldiga skara som tror att det är maxhastighet. Vilket jag är ganska ensam om att tro. Var jag än kör där det är 70 (andra hastigheter med, fast mest vid 70) blir jag våldsamt omkörd av företrädesvis mycket irriterade och arga män som:

A. Tutar och hötter med näven
B. Blänger i backspegeln och pekar finger
C. Glor och försöker "preja" mig av vägen

Ska jag då:

A. Peka tillbaka?
B. Skrika och tuta och blinka med lamporna?
C. Alltsammans, plus åka ifatt och preja av vägen?

Jag är rädd om mig, min bil, mina medtrafikanter och har alltid något öga i dikeskanten och skogsbrynet så att det inte kommer något djur jag kan skada. Efter en ganska så illa krock i ungdomen blev jag livrädd för att köra det minsta över hastighetsgränsen utan beslöt mig för att bli laglydig i den mån det går...Orsaken till den krocken var att jag satt och speglade mig och såg inte att bilen framför stannade för att svänga till vänster...

Det är preskriberat nu så det kan väl lika väl avslöjas. Ungdomligt oförstånd är bara förnamnet. Jag hade en ganska pigg liten Opel Kadett som var bra och trevlig att köra. Det var bara det att den definitivt inte var gjord för att braka in i en Volvo med dragkrok...Ack, min lilla bil såg ut som ett dragspel. Den gick visserligen och räta ut, men blev sig aldrig riktigt lik efter den smällen.

Samtidigt bekymrar det mig om det är jag som orsakar högt blodtryck, blodstockning och adrenalinkickar hos andra förare för att jag kör laglydigt? Men å andra sidan är det inte mitt bekymmer, ibland önskar jag att sheriffen stod bakom nästa hörn och stoppa olydiga fartdårar. Då skulle jag glatt åka förbi och VINKA! Men det törs jag inte, för då hinner de snart ifatt mig och då blir det:

A....
Nä, det vill jag inte ens tänka på!

Jag håller mig till cykeln så långt det är möjligt! Dock måste jag in till jobbet och då är jag de låga hastigheternas Drottning!

Tur man åker i gryningen och är rätt alena på vägarna!